Tills kärleken skiljer oss - Anna Lönnqvist Uppläsare: Anna Maria Käll

Susanna träffade sin man tidigt, redan i skolan. De gifte sig snabbt och har levt ett ytligt lyckligt liv där de har sonen Adam, 8, men dock fick de kämpa länge innan de fick dottern Alva, 1.

Efter mammaledigheten ser Susanna fram emot att återgå till jobbet som chef på en PR-byrå. 

När hon återkommer får hon dock en överraskning: Den nya anställda David som är nyutexaminerad, snygg, trevlig och dessutom släkt med Susanna. Han visar sig nämligen vara son till en bror som varken hon eller hennes make Filip visste att han hade. 

På hemmaplan fungerar det dock inget vidare. Maken vantrivs hemma och han kan/orkar/ vill/ ids inte ta hand om sina barn när han tar över föräldraledigheten. Filip har varit borta mycket med jobbet genom åren och har inte någon koll på vad det innebär och förväntas av honom där hemma.

Äktenskapet mellan Susanna och Filip verkar lyckligt, men i ärlighetens namn träffas de knappt och de har inte haft sex med varandra på evigheter.

Efter bara någon vecka som hemmapappa annonserar Filip att han har erbjudits en topp-position i sitt företag och han måste börja omedelbart. Han har tackat ja utan att ens viddtala sin fru och tar för givet att hon ska släppa sitt jobb och återgå till föräldraledigheten tills minstingen börjar förskolan ett halvår senare.

Susanna blir besviken, men fogar sig in i sin makes "önskemål". Dock har hon svårt att släppa tankarna på David och börjar tråna efter honom, se efter vad han gör på Facebook och febrilt leta efter om han verkar ha någon flickvän.

I samma takt som Filip börjar vara mer frånvarande ökar hennes intresse och trånande efter David.

Det här är en relationsskildring om ett dysfuktionellt äktenskap mellan en kvinna som säger ja och amen till allting, utan att ifrågasätta och en man som är ett stort, vedervärdigt, egoistiskt svin.

Krydda det hela med en man, David som ska falla för en kvinna som (enligt egen utsago) inte alls är lika snygg som alla andra kvinnor som figurerar i hans liv, är tjockare (?) , 16 år äldre, hans chef, ingifta släkting och behandlar honom som skit. Inte nog med det, han verkar vara en riktigt trevlig person. Faktiskt den enda som förefaller sympatisk över huvud taget i den här boken.  För att fatta sig kort: Att David ens tycker bra om Susanna är en gåta och hur han ska falla för henne känns helt orimligt. 

Att Susanna är gift med Filip är också orimligt. Han har inga positvia egenskaper eller drag. Överhuvudtaget.

Jag blir till och med irriterad på bokens åttaåring, Adam, som jag tycker är oerhört irriterande och gnällig. 

Något som jag retar mig på något så fruktansvärt med sådana här skildringar är att ingen någonsin SÄGER något. Man går runt och funderar, är ledsen och känner sig orättvist behandlad, men man framför aldrig detta till någon annan.

Nej, jag gillade inte den här boken. Läs någonting annat, lägg inte ned tid på denna!

Uppläsaren Anna Maria Käll är alltid bra, men till och med henne retar jag mig på när hon gnäll/tjatar med åttaåringens repliker. Eller någon utav Davids beundrarinnor...