Öga för öga, tass för tass - Maria Ernestam

Sara och Björn flyttar ut på landet och in i ett hus med en stor trädgård. Tanken är att Sara ska börja arbeta som tädgårdsmästare/ rådgivare till folk med trädgård och hon vill jobba hårt på att visa att den egna trädgården ska vara så fin som möjligt för att kunna göra bra reklam för sig.

Första dagen i nya huset kommer grannarna, Lars och Agneta över för att bjuda på lite kaffe och för att presentera sig och lära känna varandra. De har en trevlig stundoch de har en sak gemensamt; båda har varsin katt. Lars verkar även dela Saras intresse för trädgårdsarbete. 

När  kvällen har passerat och gästerna har gått hem, säger Björn till Sara att han tycker att Agneta var ganska söt.

Dagen efter får Sara och Björn besök igen, den här gången av mer oönskad karaktär. Grannens katt verkar vara en riktig översittare och deras egna katt börjar bete sig konstigt och kissa inne i huset.

Det här är en "spänningsroman" står det i beskrivningen och det stämmer ganska bra. Ingen deckargåta, men utfomrad lite som en sådan. Man blir på slutet serverad som en slags lösning på gåtan, precis som i en deckare.

Som lyssnare var jag hela tiden väldigt nyfiken och på tårna för att få reda på vad som skulle hända härnäst i historien.

Jag tycker mycket om språket i romanen. Ernestam har ett vackert, målande och behagligt språk som hela tiden för handlingen framåt utan att vara krystad. 

Jag har tidigare läst Ernestams roman Busters öron och den är otroligt bra. Den brukar jag än idag (flera år senare) fundera kring och förundras över hur annorlunda den var och vilka vändningar det var i den boken.

Den här historien har tidigare varit utgiven i en samlingsroman och den är ganska kort (ca två timmar). Så den kan jag rekommendera om man har lite tid över och inte vet vad man ska lyssna på! 

Jag gillade den mycket.

Uppläsare: Anna-Maria Käll, som har blivit lite av en favorituppläsare för mig. 

Marie har ett förhållande med en gift man som hela tiden lovar att han ska berätta för sin fru att han vill gå vidare med sin nya kvinna. När hon istället, av misstag, stöter på honom på en restaurang blir hon presenterad för den numera gravida frugan och Marie blir lämnad ensam.

I samma veva får Marie ett brev där hon får veta att hon har ärvt ett stort hus av en bortgången faster. Marie ser chansen att börja om på nytt och bestämmer sig för att bryta upp från det gamla livet och satsa på ett nytt i det nya huset - Solviken.

Ylva är mäklare och möter Marie i sin egenskap som just mäklare. Men Ylva har även ett struligt förflutet med en man som har lämnat henne ensam med en dotter och Ylva missar inte ett tillfälle att trycka ned pappan och spela ett maktspel med hot om att han inte ska få träffa dottern.

I hemlighet drömmer hon dock om att kunna få honom tillbaka och leva i en lycklig kärnfamilj.

Niklas är Ylvas före detta och pappa till hennes barn. Han är fritidsledare och trivs med ungdomarna på jobbet och med sin egen dotter. Han har haft en del kortvariga kärlekshistorier efter tiden med Ylva, men vågar inte satsa på någonting allvarligt, eftersom att han vet att gör han det kommer Ylva inte att tveka att göra sitt bästa för att förstöra för dem.

Solviken handlar om kärlekstrassel, relationer mellan före-detta makar, avsaknaden av fäder i sitt liv, att vilja vara en närvarande pappa fast man inte får, relationer till grannar och svårigheter att kunna bryta gamla mönster och att våga satsa på sina drömmar trots att det kanske verkar vara omöjligt. 

Jag tycker att boken var mysig att lyssna på, men kanske lite väl överdriven och inte helt realistisk mellan varven. 

Den tar upp mycket som många säkert kan relatera till; sökandet efter den rätte och affärer med otrogna män, problematiken om när man ska ligga med någon man precis börjat dejta, att dejta någon med bagage, att ligga med någon som legat med ens kompis osv osv. Dock känner jag själv inte att jag kan relatera till dessa ämnen, men jag kan ändå tycka om boken och karaktärerna i den.

Dock tror jag att jag inte skulle ha lyssnat på denna bok så snabbt inpå den förra (Äta kakan och ha den kvar) eftersom de var snarlika varandra. Den hade kanske upplevts som bättre utan jämförelsen med "Äta kakan", som var bättre än denna.

Till en början var det många referenser till Jane Austens Stolthet och fördom och Mr Darcy, så att jag tyckte att det blev lite överdrivet, men sen nämnde hon inte alls någonting med den romanen alls. 

Jag rekommenderar boken till de som vill ha lättsam lyssning och lite mys-pysigt ett tag. 

Uppläsare: Kerstin Johansson. Jag har hört henne läsa Daisyböcker tidigare och har svårt för hennes röst (och framför allt engelska uttal, dock var det bara en enda gång jag hajade till på detta i den här boken.) och jag tycker att den är mer sövande än fångande, tyvärr.