Alla kan se dig - Anna Jansson

En nyfrälst alkoholist tar sig till Gotland för att be sin försummade son om ursäkt för all smärta som han har åsamkat sin son på grund av frånvaro och dåligt beteende när han väl,funnits för sonen.

Efter att ha misslyckats med sitt försök till försoning, dödas mannen precis efteråt i en bilolycka.

Så långt verkar ingenting vara misstäbkt, men när en tid har passerat, hittas den ihjälkörde mannens far ihjälslagen i sitt hem på,Gotland.

Just vid den tiden drar en våg av  fräcka brott riktat mot äldre på Gotland. Människor lurar sig in i äldres hus för att sedan lägga beslag på alla saker av värde som de kan hitta.

Under en stormig natt försvinner en ung gymnasieelev spårlöst från färjan mellan Nynäshamn och Visby och när poliskommissarie Haartmans mamma plötsligt blir våldsamt attackerad, börjar Gotlandspolisen att fundera på om alla fallen hänger samman på något vis Och i så fall hur?

Som vanligt är det Maria Wern och hennes team som ska försöka klara av fallet. Och som vanligt försöker hon balansera arbetslivet och familjelivet på ett bra vis.

Alla kan se dig, syftar på de problem som i och med möjligheten att publicera foto/filmeravandra i ofördelaktiga situationer i sociala medier. Det kan vara ett oerhört starkt vapen, starkare än en laddad pistol, menar författaren.

Jag läste många av Anna Janssons böcker för länge sen. Dock slutade jag med det i samband med att serien filmatiserades. Men efter att ha lyssnat på denna bok i serien om Maria Wern (del 16 i serien) är jag sugen på att lyssna på de som jag ännu inte har läst/ lyssnat på. 

Den här boken är mycket lättlyssnad, lätt att hänga med i, en del mys-pys parallellt med mordgåtan som knyts ihop snyggt och på ett bra och inte jättekrystat vis i slutet.

Rekommenderas till de som gillar deckare och AnnaJansson tidigare böcker.

Uppläsare: Marie Richardsson. Jag gillar henne som uppläsare!

storytel.se

http://www.bokus.com/bok/9789113064376/alla-kan-se-dig/

Akutbjällran - Karin Brunk Holmqvist

Systrarna Julia och Elsa bor på tillsammans i ett litet hus på den skånska landsbygeden. De är nu lite till åren komna och som en liten försäkring har de installerat en akutbjällra vid sin dörr. Om något händer dem, ringer de i akutbjällran och deras närmsta granne, Ragnar, även han till åren kommen, ska komma till undsättning. Det är en bra uppfinning tycker systrarna. Även om de har en telefon är det ju kanske inte alltid säkert att man klarar av att ringa i den i ett akutläge.

Efter att ha levt spartanskt hela sitt liv ändras en dag helt plötsligt systrarnas förutsättningar. Hos advokat Jörgensson får de höra att de ska få ärva hus och bil av en avliden kusin, Ulla, som de inte har träffat sedan barndomen. 

Och det visar sig att det inte är vilket hus och vilken bil som helst...

Parallellt får man läsa om Ove, som tidigare har haft ett förhållande med Ulla. Han har hört talas om att Ulla har gått bort och börjar göra efterforskningar om att han kanske kan få ära Ulla, som inte hade några nära släktingar. Hans besvikelse är stor när han får höra att det mesta av värde har gått till kusinerna Julia och Elsa. Men han får i alla fall veta att Ulla har lämnat något till honom: Sin samling av äggkoppar.

Ove blir mycket besviken och funderar om det kan vara så att han på annat vis kan komma över Ullas tillgångar.

Till en början försöker Julia och Elsa att behålla nyheten om arvetsom en hemlighet, men gång på gång sätts de i situationer där de råkar visa mystiska saker för grannarna, eller hamnar i mystiska situationer som de tidigare adlrig har hamnat i och detta tack vare arvet. 

Likt många andra samhällen på landsbygden börjar det på grund av detta att spridas rykten och skvaller om systrarnas förehavanden och mystiska agerande.

Vad ska systrarna göra med arvet? Ska de lämna sitt gamla, trygga hus, till förmån till det nya?

Den här berättelsen är en skröna som påminner en del om Lars Mohlins filmer. Vanliga människor med vardagliga företeelser, där något plötsligt skruvar till den gamla invanda vardagen.

Jag gillar berättelsen och jag känner mycket för karaktärerna i den, speciellt systrarna och Ragnar.  Även om handlingen kanske inte är så trovärdig, fungerar boken som mysig underhållning.
Dock undrar jag varför berättelsen fått namnet akutbjärllan? Jag väntade mig att den skulle spela en stor del i upplösningen på romanen, men det tycker jag inte att den gjorde?

Rekommenderas till den som vill njuta av en mysig berättelse i feel-good stil ett tag.

Upppläsare: Angela Kovacs. Hon läser bra och med en behaglig röst. 

storytel.se

http://www.adlibris.com/se/bok/akutbjallran-9789176132432

Dö inte nyfiken - Leif Eriksson och Martin Svensson

Johannes Brost föddes 1946 som son till aktrisen och primadonnan Gudrun Brost och författaren Sven Forsell. I denna boken får vi reda på det allra mesta om Brosts liv; framgångar och motgångar, högt och lågt.

Det känns inte som om att han håller på några detaljer, utan pratar vitt och brett om såväl sina egna som andras eskapader: Kärleksaffärer, sexuella förbindelser, knarkskandaler, slagsmål, vilt festande och tre (eller fyra?) oplanerade barn med tre olika kvinnor.

Många kändisar passerar revy i Brosts eskapader och dessa omnämns ordentligt med namn. I persongalleriet hittar vi: Kjelle Bergqvist, Tommy Körberg, Örjan Ramberg, Kungen, Leif GW Persson, Gunilla Persson , Mick Jagger, Keith Richards och Ingmar Bergman, för att nämna några.

Men boken handlar inte enbart om hans vilda festande och eskapader i festvimlet, även om man till en början slängs rakt in i en just sådan histroia. Det finns även historier som är tyngre och jobbigare för Brost. inte minst om tiden efter att Rederiet hade lagts ned och ingen ville anställa honom på grund av att han var så starkt förknippad med sin rollfigur Joker. 

Och även om han försöker påskina att han inte ångrar något, märks det att han inte är nöjd med relationen i början till sin äldsta dotter.

Vilken skillnad det var att lyssna på denna boken alldeles efter Michael Nyqvist. visst finns det delar av ångest i den här boken också, speciellt över att inte få några jobb, men på det stora hela så har Brost en helt annan typ av personlighet och sätt att förhålla sig till livet än Nyqvist. 

Brost verkar inte ha någon antydan till ångest för sitt utsvävande liv och heller inte om sitt skådespelarskap eller val av olika roller.

Det här är en mycket lättlyssnad bok, men ibland känns det även som om att han berättar allt för detaljerat, det känns ibland som om att man läser hans personliga dagbok.

Hög skvallerfaktor är det i den här boken för de som är intresserade av sådant.

Jag hade ingen aning om att Brost hade levt ett så här utsvävat och vilt liv. Men å andra sidan kan jag inte påstå att jag visste så särskilt mycket om herr Brost överhuvudtaget.

Rekommenderas till den som är intresserad av skvaller i Stockholms nöjesvärld i allmänhet och detaljer om Johannes Brost liv i synnerhet.

Läser gör Johannes Brost själv, vilket funkar bra. Speciellt gillar jag bitarna när han immiterar de kändisar som han berättar om!

storytel.se
http://www.adlibris.com/se/e-bok/do-inte-nyfiken-9789174613315

http://www.bokus.com/bok/9789174613292/do-inte-nyfiken/

Dansa för oss - Michael Nyqvist

Många av oss har säkert sett en hel del filmer där Michael Nyqvist har varit med. Den första som jag själv kan komma ihåg att jag såg honom är i Tillsammans där han spelar rörmokaren som dricker för mycket och "glömmer" sina barn på Kinarestaurangen. En karaktär med hemska sidor, men som finner vänskap hemma hos den äldre herrn (Sten Ljunggren) som gillar honom så mycket att han förstör sina rör  så att han kan ringa efter rörmokaren igen.

Jag tycker att det är lätt att skapa sig föreställningar om skådespelare; har man sett dem i tillräckligt många filmer blir de nästan som mankänner dem och man tror man vet hur det är.

En sak som man kan tro är att skådespelare alltid är självsäkra, hela tiden vet vad och hur de ska göra och att framgångarna kommer naturligt och självklart.

Efter att ha lyssnat på denna bok av skådespelaren himself, har jag förstått att det är väldigt långt ifrån sanningen.

I boken för man ta del av en aldrig sinande känsla av att inte duga, rädslan att göra fel, att ha ett yrke som inte är på "riktigt" och att aldrig kunna lita på sin egen förmåga och än mindre lita på andras omdömen om ens egna prestation.

Denna bok handlar om Michael Nyqvistst påtagliga värk att få hålla på med teater. Detta trots att han själv inte riktigt kan förstå varför han MÅSTE hålla på med teater.

Hur han brottas med sin ångest att inte duga, inte vara tillräckligt bra. Han  skildrar delar av sin utbildning och även barndomen, som man får ta del av i tillbakablickar. 

Han skriver också om att skådespelare på utbildningen kan behandlas illa av lärare/ regissörer och även att man som ny och oerfaren skådis kan ha det väldigt svårt att inte bara tro på sig själv, utan även att få regissörer/ medaktörer att tro på en.

Man får ta del av en del anekdoter, men det är ingen sensationsroman där han avslöjar baksidan av Sveriges skådespelarelit där han går ut med namn och svartmålar kollegor, tvärtom.

Denna bok var intressant att lyssna på, roligt att få en inbilick i en uppburen och flitigt anlitad skådelspelares liv och ett yrke som i en utomstående betraktares ögon kan te sig enkelt och inte alls så ångestladdat som Nyqvist beskriver det.

Läser gör Michael Nyqvist själv på ett ypperligt vis. 

Kanada - Richard Ford  

Tvillingarna Dell och Berner Parsons bor tillsammans med sina föräldrar i delstaten Montana under 60-talet. Pappan har ett förflutet inom flygvapnet och familjen har således flyttat en hel del från bas till bas.  På grund av en massa fuffensaffärer har dock pappan fått avsked från flygvapnet.

Mamman är judinna som har arbetat som lärare på de olika ställen som hennes makes jobb har tagit henne. Hon verkar inte nöjd med sitt liv, verkar ha velat bryta upp från pappan ett längre tag. Nu när barnen har blivit lite större; femton år, börjar det kanske bli dags att ta steget bort från maken. 

Av någon anledning låter sig mamman istället övertalas av pappan att hjälpa honom att begå ett väpnat rån. Pappan har gjort försök till att planera rånet, men han har inte någon erfarenhet av att begå rån och en rad av misstag gör det lätt för polisen att förstå vilka det är som är skyldiga till rånet och därför kommer och plockar med sig mamman och pappan, bort från huset och framför allt, bort från sina barn.

Från att ha levt ett tryggt familjeliv står nu Dell och Berner ensamma i världen. Hur ska de gå vidare?

Den här boken handlar om vilka beslut som människor, hur det påverkar en själv och framför allt andra i ens närhet. Och människor som gör eller ställer upp på saker som kanske påverkar en själv på ett annat sätt än vad man tänkt sig. Och när ett beslut är taget, en handling är gjord, krusar den sig som en våg och påverkar allt och alla.

Den här romanen har ett mycket fint, beskrivande språk som väldigt sakta men säkert för handlingen framåt. Boken är indelad i tre delar och i slutet av varje del, tycker jag att den har tappat farten helt, för att i början på nästa del komma igång igen och bli mer intressant. Tur det, för i slutet av första delen var jag nära att stänga av.

Boken är ångestladdad dock utan att älta och gnugga läsaren ner i ångesten. Jag gillar också att den är berättad i ett allvetande berättarjag där man får pusselbitar om vad som komma skall i framtiden.

Jag gillar att man vet mycket om var berättelsen ska landa, men ändå saknar många pusselbitarom vägen fram till målet och jag vill veta mer om historien.

Dock tycker jag att boken är på tok för lång. Den kunde kortats avsevärt för att skruva upp spänningen en aning.

Detta är ingen actionspäckad bok, utan mer av en uppväxtskildring där ens föräldrars val av handling totalt förändrar barnens framtid. Jag tycker heller inte att man får alla svar, som jag hade önskat mig.

Rekommenderas till någon som lockas av den annorlunda handlingen, vill lyssna på ett vackert språk i en långsam hastighet.

Uppläsare: Torsten Wahlund har en trygg och behaglig röst.

Kaffe med rån - Catharina Ingelman- Sundberg

På äldreboendet Diamanten bor det ett gäng med gamlingar; Anna- Greta, Stina, Märtha, Snillet och Krattan, som har börjat tröttna på den låga standarden som har blivit ett resultat av alla nedskärningar i äldreomsorgen. Gamlingarna får inte längre komma ut i friska luften, maten blir allt sämre och kaffet ransoneras. När de av en tillfällighet inte tar de piller som plötsligt alla gamla har börjat att ta, märker de att de har gjort dem avtrubbade och trötta, så att de inte kan/ vill protestera över att de inte behandlas väl.Trots att de framför sina synpunkter om läget, får de inget gehör. Då kommer de på att de tidigare har sett dokumentärer om hur brottslingar behandlas i Sverige. De har rätt till utevistelse varje dag, serveras god mat samt har möjlihet att träna på gym. Kanske ska de börja begå brott, så de kan få slippa äldreboendet och istället få njuta av kriminalvården? Har de riktig tur, kanske de kan njuta av sina byten och den nya spänningen som har kommit in i deras liv tack vare deras nya, kriminella, liv.

Men de har ingen erfarenhet av brottslighet, de är inte lämgre så snabba at de kan springa ifrån sina brottsplatser och de kanske heller inte är lika klartänkta och snabbtänkta som de en gång i tiden var. 

Det här är så klart en kritik till hur de gamla behandlas inom äldrevården, men den biten ältas inte jättemycket. Och kriminalvårdens fördelar var kanske inte heller hela sanningen.

Den här boken är mycket lättsmält och lite småmysig, men jag blir aldrig riktigt intresserad och engagerad av den. Jag börjar bli rejält less på dessa skrönskildringar, som Jonas Jonasson gjorde populär igen med Humdraåringen som gick ut genom fömstret och försvann. Denna bok har ett stort hjärta, men saknar de riktigt roliga bitarna som man skulle vilja ha. Denna liga skulle kunna liknas vid Jönssonligan-på-äldre-dar, där dock de saknar förlagans "vana" av brott.

Inget för mig, men läs om du vill lyssna på en lättsmält småmysig skröna.

Uppläsare: Helge Skoog är duktig med olika röster och dialekter i dialogerna.

Liv efter liv - Kate Atkinson

Ursula har på något sätt begåvats med en otrolig förmåga. Hon har fått möjligheten att efter varje gång hon dött, få en ny chans att komma tillbaka och göra om sitt liv  och denna gång göra annorlunda där det behövs. Men ändrar man en sak så ändras plötsligt flera saker automatiskt...

Boken börjar med Ursulas födelse, i februari 1910 i England.  vilket gör att Ursula både får vara med om mycket i sin och familjens utveckling, men även får vara med om två världskrig. Och inte bara en gång.

Hennes föräldrar Hugh och  Sylvie bor i huset som de döpt till Rävhörna tillsammans med sina barn; Maurice, Pamela, Ursula och Teddy. Var noga med att lägga namnen på minnet och det gäller att lyssna noga, så att man inte tappar bort sig i handlingen eftersom den hoppar fram och tillbaka i tiden samt att förutsättningarna ändras från vilken version av Ursulas liv man lyssnar på. Här går det inte (i alla fall inte för mig) att slölyssna, utan det gäller att hänga med!

Jag ÄLSKAR den här boken. Atkinson har ett underbart  målande och humoristiskt språk och jag tycker greppet om att få göra om där saker och ting går fel är superintressant. Jag skulle kunna skriva göra om - gör rätt, men det är inte riktigt rättvist eftersom att det inte helt säkert är den nya versionen som är den rätta eller ens den bättre.

Den här boken påminner en hel del om filmer som About time, Groundhog Day, Sliding Doors och Tidsresenärens hustru. Men Ursula kan själv inte påverka sitt "tidsresande" som personerna kan i About time. Hon är heller inte fast i en enda dag som i Grundhog Day, men likt Bill Murray kan hon rätta till saker som inte gick bra första gången. Dock inte lika medvetet och utstuderat som Murray.  Hon förstår att hon inte är som alla andra och upplever ofta en känsla av Deja Vu, men är inte riktigt säker på vad det är som händer.

Persongalleriet är mycket intressant, många spännande, roliga, elaka och hemska karaktärer. Och många olika hemska saker drabbar den här familjen och de som rör sig i deras liv.

Ibland sitter man bara att önskar att allting ska ta slut, så att allting kan få göras om igen, medans man ibland blir förvånad när det hoppar i tiden igen.

Och Deja Vu kommer man att uppleva många gånger om man lyssnar på den här boken. Och den gör att man måste tänka efter hela tiden; hur var det nu, var det så här det var, eller var det förra gången? Hur kommer den här episoden in i handligen och så vidare.

Gillar du greppet om tidsresor och gillar att höra om familjelden och episoder hämtade från krigen, rekommenderar jag varmt den här boken. Dock var jag tvungen att, i början, gå tillbaka och höra en gång till för att vara säker på upplägget och hur den hoppade, för att jag inte var ordentligt fokuserad vid det första lyssnandet. Men när jag väl kom in i boken och bekantade mig med familjens namn, blev det lättare att hänga med i lyssnandet.

Läser gör den alltid lika duktiga Anna Maria Käll.

storytel.se

http://www.adlibris.com/se/bok/liv-efter-liv-9789187783234

Ro utan åror - Ulla-Carin Lindquist

I vad Ulla-Carin Lindquist trodde var mitt i livet, får hon beskedet att hon har drabbats av den obotliga nervsjkudomen  ALS. Hon har då två döttrar, 23 och 21 år gamla och två små söner 8 och 10 år.

Hon har arbetat som journalist och nyhetsankare på Rapport och hon har varit i Kanada under två år då hennes man arbetat som plastikkirurg. Hon har levt ett aktivt liv. Men hon har även märkt så smått att hon inte längre kan göra saker riktigt lika smidigt längre. Det är svårt att sätta fast klänyporna och det är svårt att sy. Och ena handen verkar liksom domna bort.

Journalist som hon är, söker hon efter förklaringar till vad det kan vara som hon har drabbats av. Hon börjar tidigt ana att det är ALS som hon har drabbats av. Många säger emot henne; hon är för ung, för pigg och för aktiv för att kunna drabbas. Men till sist får hon sjukdomen bekräftad av en läkare. Hon har ALS. Det finns ingen bot, det kommer att gå fort utför och troligtvis har hon inte lång tid kvar i livet. Hennes muskler kommer att förtvnina, hon kommer inte att kunna gå, ta hand om sig själv, skriva eller prata.

Boken handlar mycket om hur Ulla-Carin hanterar sin dödsdom, hur det är att snabbt gå från en stark och självständig människa till att vara utelämnad till okända människor att sköta om ens basala behov, oro för att ens barn bara ska komma ihåg en sjuk mamma, oro att inte vara attraktiv för sin partner, oro att ens barn ska skämmas över en mamma i rullstol och tankar kring att få hela huset ombyggt på grund av handikappanpassning.

Den här boken berör mig väldigt mycket. Jag har, precis som Ulla-Carin själv, arbetat med människor i livets slutskede och vet hur utelämnade de är och en så en rädsla för att hamna där och även rädsla för att hamna där alldeles för tidigt. Den väcker tankar på fruktansvärda maktlösheten att man som drabbad bara förtvinar, medan hjärnan fortfarande fungerar som vanligt. 

Många gånger har jag tänkt att läsa den här boken, men inte orkat. Men jag är glad att ha läst deN nu. Böcker likt den här får mig som frisk att försöka leva i nuet, ta vara på glädjeämnen NU och ta tag i saker NU, för det kanske aldrig kommer att bli något SEN. Att försöka uppskatta allt man faktiskt kan göra och kanske inte heller se svårigheter utan möjligheter.

Detta är ingen lätt bok att lyssna på, många tårar trillade nedför kinderna, men jag rekommenderar att lyssna på den om man känner någon som drabbats av ALS, för att få förståelse för hur man som drabbad uppfattar svårigheter, hinder och förtvivlan. Eller om man är intresserad om att läsa om en livsskildring där slutet kom allt för tidigt och att det gick så fort.

Uppläsare: Lena Endre har en härlig röst att lyssna på!