Monogrammorden ett nytt fall för Hercule Poirot - Sophie Hannah

En av de författare som har betytt allra mest för mig i unga år är utan tvivel Agatha Christie. Jag läste klart alla hennes böcker på vårt lilla bibliotek i hembyn och fick mamma att ta med mig till storstan och fixa lånekort så att jag kunde låna deras exemplar därifrån. Och när jag inte kunde hitta fler översatta till svenska, började jag att läsa de övriga på engelska. Den första boken som jag läste på engelska; The big four, fick jag nog slå upp var och varannat ord innan jag tragglade mig igenom den. Och jag är ganska säker på att jag inte begrep allting ändå.

Miss Marple och Hercule Poirot är två av mina absoluta favoritdetektiver och jag har inte bara läst alla böcker som jag har kommit över, jag har sett alla filmatiseringar och lyssnat på engelska radioteatrar och så vidare. När jag så fick höra om att en författare hade fått uppdraget att skriva ett nytt fall där Poirot har huvudrollen blev jag givetvis nyfiken. 

Poirot har lagt sig till med vanan att varje torsdag gå till Pleasants Coffeehouse för att dricka kaffe och äta kvällsmat. Inte sällan har han med sig sin gode vän Edward Catchpool, som även är polis vid Scotland Yard om torsdagskvällarna. Den torsdagskväll 1929 då vi kommer in i handlingen är han dock ensam och in i cafét till det kommer en ung kvinna, Jenny, som säger sig vara säker på att hon kommer att mördas och att hon tycker att det är rätt att hon ska bli det. Hon vill försäkra sig om att Poirot ska lova att när hon väl blir mördad ska mördaren inte ställas inför rätta, utan rättvisa har redan skipats. Efter en kort pratstund springer Jenny sin väg, utan att Poirot hinner haffa henne eller för den delen hinner få svar på alla frågor han har till henne.

Med bara ett namn att gå på är det svårt för Poirot att veta hur han ska finna henne igen.

Kort därefter får Poirot höra om att inte mindre än tre mord har ägt rum på ett Bloxham hotel som inte ligger långt ifrån cafét. De tre döda hittas i olika rum, men till synes tillrättalagda av mördaren och samtliga offer har en manschettknapp med ett monogram i munnen. Poirot är säker på att morden har en koppling till varandra, men synligen hade de tre offren ingen koppling till varandra i det levande livet. 

Till en början var jag väldigt besviken på den här boken. Hercule Poirot skulle aldrig dricka kaffe, så tanken på att han rätt var det var börjat med det kändes underligt för mig. Och på det caféet som han går till sägs han vara väldigt besviken på att de inte lägger upp bestick symmetriskt efter hans önskemål. Jag har svårt att tro att han skulle gå tillbaka dig frekvent om de inte dukat efter konstens alla regler med tanke på hans sinne för pedanteri och symmetri. Vidare har jag även svårt att tro på den delen av berättelsen där Poirot skickar iväg sin gode vän Edward Catchpool ut till landsbygden för att göra efterforskningar om morden, eftersom han själv ville vara kvar i det bekvämare London. Och den sista delen köper jag. Poirot skulle gärna stanna i London, men han skulle aldrig skicka iväg någon annan att göra efterfrågningar till honom, eftersom att han själv inte får se hur de han frågar reagerar eller för den delen att de inte stället de rätta frågorna.

För att inte haka upp sig på alldeles för många detaljer att klaga på vill jag skriva att jag tycker att den här deckaren är mycket spännande. Efter att ha kommit över den första förvirringen om Poirots nya agerande, tycker jag att den är så spännande att jag vill sträcklyssna klart på den. Det är mycket smart av författaren att skaffa sig en egen berättare i den här boken. Här är det hennes egen påhittade polis Catchpool som berättar och som speglar Poirots agerande och säganden. Det hade varit svårare att överta Hastings karaktär (som är berättare i många av de "gamla" böckerna) och kan med andra ord ge hans beskrivningar av den belgiske detektiven. 

Formen är till den största delen sig lik från Agatha Christies tid. Det är Poirot som är den snabbtänkte detektiven som drar de korrekta slutsatserna och som driver sin medhjälpare till vansinne eftersom att han inte delar med sig av vad han vet och att han även klart och tydligt påvisar att övriga drar felaktiga slutsatser för att de inte använder sina små grå celler. På slutet får vi ta del av Poirots förklaring till vad som har hänt och det på ett tydligt och inte krystat sätt. Dock kanske lite mer långrandigt än förlagan. Det enda som jag tycker missas här är att i Poirotdeckare ska han vara en del av det slutna sällskapet. Han ska själv träffa offren/offret och bo/ vistas med dem och de huvudmisstänkta i anslutning till morden/mordet.

Sammanfattningsvis vill jag rekommendera att lyssna på Monogrammorden, den är mycket spännande. Jag kom över de första irritationsmomenten och när det väl var gjort, gillade jag boken mycket och hoppas att det kommer fler böcker med Poirot i huvudrollen.

Till en början hade jag svårt för Anders Ekborg som uppläsare (kanske hade det att göra med att jag även var misstänksam mot boken) men han växte in i rollen allt eftersom!

Lyssna på storytel.

Läs på adlibris eller bokus. 

Den onda dagen - Margit Sandemo

Del 44 i Sagan om Isfolket

Kampen mot den onde stamfadern har inletts och fortsätter i och med den här boken, del 44 i ordningen. Den tar vid där den tidigare delen slutade. På vägen till isfolkets dal har de levande isfolksättlingarnas väg blivit avspärrade av Tengel den ondes son och sonson från Taran-Gai. Med sina starka onda krafter och kunskaper inom det ockulta utgör de ett stort hinder för sina fiender.

Ju närmare de utvalda i kampen kommer det svarta vattnet och därmed isfolkets dal,ju svårare medhjälpare tar den onde Tengel med in i striden. Det verkar som om det inte finns någon hejd på onda krafter som sluter upp på hans sida. 

Tengel den ondes närmsta man, känd som nummer ett eller Lynx börjar komma med allt mer i handlingen och han använder sin fruktansvärda slungarm som skickar den han träffar till det stora svalget. Och ingen som någonsin blivit skickad dit har återvänt. Denne onde hejduk verkar helt omöjlig att oskadliggöra.

Den onda dagen är fylld med olika strider mellan det goda och det onda, utveckling av förhållandena mellan medlemmarna i slutstriden och en hel del övernatuliga företeelser av blandad karaktär

Nu är det inte långt kvar till isfolkets dal och målet för slutstriden, rent avståndsmässigt. Men Tengel den onde gör så klart sitt allra yttersta att hinna till det svarta vattnet före sina fiender.

Lyssna på storytel.

Läs på adlibris eller bokus. 

Djävulsdansen: bli fri från medberoende - Ann Söderlund och Sanna Lundell

Jag läste på någon av Aftonbladets eller Expressens sidor att Ulf Lundell rasar mot det som dottern har skrivit i sin nya bok, där han tyckte att han själv blev utmålad som syndabock till allting ont i Sanna Lundells barndom. När jag sedan såg att just den boken precis hade släppts på Storytel som talbok, tänkte jag att jag skulle ta och lyssna på om det var så illa som Ulf Lundell ville påskina. Till en början kändes det inte helt ok att lyssna på boken eftersom den är utformad som en självhjälpsbok till människor som lever i ett medberoende. Men efter ett tag tyckte jag att det var så intressant läsning och med tanke på att det mest har med tips och råd till människor att göra, snarare än att berätta målande skildringar av hur man har blivit dåligt behandlad, lyssnade jag klart.

I en relation där en av personerna missbrukar, har  de övriga i familjen utvecklat ett medberoende. Personer som är medberoende försöker normalisera den missbrukande personens beteende. Genom att ljuga, mörka och dölja så att ingen ska förstå vad som försiggår i hemmet. Men även är det en överlevnadsstraregi för att stå ut med livet och den missbrukande personen. Samtidigt försöker ofta partnern att lösa problemet - den missbrukande, trots att man aldrig någonsin kan ändra på någon annans beteende, utan bara sin egen. Ofta lever de missbrukande i förnekande och det så till den grad att man själv tror att det är sant.

För de som lever med en (eller båda) missbrukande föräldrar finns det olika strategier och roller som barnen kan ta för att överleva och för att behålla den stora hemligeheten inom familjen och dessa beskrivs ingående i boken.

Dessutom har barnen som växer upp i missbrukarfamiljer svårt att förstå hur ett vuxet, sunt förhållande ska vara, eftersom de enbart känner till det dysfunktionella och därmed har lätt att upprepa sitt beteenden som vuxna och i sina egna relationer. 

I boken får vi förklaringar till hur det har blivit som det har blivit, vilka beteenden som är vanliga och framför allt vad som kan göras för att de medberoende ska bryta det destruktiva beteendet och istället bli goda vårdnadshavare till sig själva.

Själv har jag inte någon egen erfarenhet av att leva med en missbrukare, men jag har läst ett otal böcker med det här temat; Mig äger ingen, Svinalängorna, Angela's ashes, Lucy Sullivan ska gifta sig, En oväntad semester, Skomakarungen och filmerna Tillsammans och When a man loves a woman för att nämna några.

Och mycket känner jag igen från karaktärernas beteenden utifrån beskrivningarna i böckerna/ filmerna. I Angela's ashes blir jag så förbannad på familjens pappa som trots att familjen svälter ändå super upp alla pengarna och man tänker kan den jäveln skärpa sig och varför i herrans namn lämnar inte mamman honom? Och kanske kan det bli bättre... Men efter att ha lyssnat på den här boken förstår jag lite mer vilken sjukdom faktiskt mssbruk är och även hur familjen är tvungna att samspela med den missbrukande.

I Marian Keyes bok Lucy Sullivan ska gifta sig, är temat just medberoende. Och även här är det svårt för mig som läsare att förstå att hon inte kan inse vilket problem hon hade i familjen som barn och hur hon behandlar sina föräldrar utifrån de rollerna som de spelar. Jag blir faktikt lite sugen på att lyssna på den igen efter att ha fått lära mig detta om medberoende.

Eftersom att det är ett så stort tabu runt missbruk är det vanligt att man som medberoende inte får samma stöd och hjälp som meberoende som man skulle få om till exempel ens partner hade drabbats av någon annan allvarlig kronisk sjukdom än missbruk. Och eftersom att familjer med den här problematiken gör allt för att mörka är det svårt att kunna förstå och är det någon som fattar misstankar, skyddar man sin missbrukare med näbbar och klor. Det är med andra ord en mycket komplicerad sjukdom och svår att behandla. För att kunna behandlas måste man inse och erkänna sina problem, vilket inte missbrukare gör i första taget, då en viktig del i sjukdomsbilden är förnekelse.

Är man eller känner någon som man tror har de här problemen finns många konkreta tips och strategier till hur man kan börja arbeta för att kunna bryta mönstren. Lundell och Söderlund säger att "kan vi hjälpa en enda, har det varit värt det." Och som med allt annat, att läsa, att lära sig mer om saker gör att man förstår mer och kanske inte är så snabb att döma andra och deras sätt att leva, utan kanske kan stötta dem istället.

Men skvallervärdet då? Är man ute efter att få veta smaskiga historier om Lundells kända pappa och make blir du nog ganska besviken. Visst figurerar de med på en del ställen, men enbart för att berätta om situationer vad som hände och eller om terapi. Men förhoppningsvis lär du dig, precis som jag någonting annat och viktigare när du har lyssnat klart! Ulf Lundell kan sluta rasa, i den här boken lämnas han inte ut särskilt mycket. Om Sanna Lundell ville, hade hon kunnat krydda på en hel del, misstänker jag. 

Uppläsaren Viktoria Flodström gör ett kanonjobb. Vilken härlig röst att lyssna på!

Lyssna på storytel, adlibris eller bokus. 

Läs på: adlibris eller bokus. 

Dollar - Lee Child

Den ständigt kringflackande före-detta militärpolisen Jack Reacher, kommer till den lilla orten Margrave, Georgia i U.S.A

Han har av en slump blivit indragen och fått skulden för saker som hänt på orten, mycket tack vare att han är den enda utomstående personen på orten.

När Reacher har tagits in av polisen, får han inte bli placerad i en häktescell som är det brukliga, utan placeras på våning tre i stadens fängelse. Våningen där långtidsdömda och livsfarliga mördare sitter. I cellen bredvid sitter Hubble, en man som blivit arresterad samtidigt som Reacher, men som inte har samma bakgrund som Reacher och heller inte klarar av att vistas på detta ogästvänliga ställe. Reacher förstår att om de båda ska komma därifrån med livet i behåll är det han som måste agera på rätt sätt.

Tillsammans med denne Hubble händer den ena otäcka och oväntade saken efter den andra och detta på mycket kort tid. När Reacher sedan får ett samtal från Hubbles fru som är orolig över sin man som har försvunnit. Ungefär samtidigt hittas en man bestialiskt mördad och Reacher befarar det värsta. I sina försök att förstå vad som har hänt den mördade, skruvas handlingen ytterligare. Reacher för kämpa hårt för såväl sitt liv som för att förstå vad det är som försiggår i det lilla samhället. Vilka kan man egentligen lita på är en fråga som Reacher får ställa sig gång på gång. 

Den här boken känns ofta, speciellt i de actionspäckade partierna, skrivna precis som ett filmmanus. Det går snabbt, mycket sparkar, slag, blod och brutala detaljer som skildras. Boken är skriven i första person singular, alltså med Jack Reacher själv som berättare och det tycker jag är skönt och annorlunda mot de böcker som jag just har lyssnat på. Det blir bara Reachers egna upplevelser, intryck och beskrivningar som man får ta del av.

Mycket av innhållet i boken känns spännande och aktuellt, men en del detaljer får en att förstå att den har några år på nacken. Speciellt att många av sakerna som Reacher måste söka rätt på nu skulle ha gjorts på datorer istället. När han ska söka efter personer letar han efter dem i telefonkatalogen och poliserna gåt vid något tillfälle bokstavligen ut till sin bil för att där kunna göra ett telefonsamtal i lugn och ro. 

Boken är ungefär 18 timmar lång och det känns lite onödigt långt. Speciellt de delarna när författaren väldigt ingående förklarar hur man begår vissa brottsliga handlingar känns omotiverat långa.

Lyssna på; storytel, adlibris, bokus  eller damm. 

Läs på; adlibris eller bokus. 

Mycket spännande och en väldigt bra intrig som knyts ihop och förklaras ordentligt i slutet, vilket jag gillar.

Boken rekommenderas till de som vill lyssna på en spännande bok med mycket action.

Uppläsare: Magnus Roosman som har en mycket bra, lugn och behaglig röst.

Östermalmsmorden - Lars Bill Lundholm

Den unga, rika konststudenten Catherine Haldeman Skugge hittas brutalt mördad i sin lägenhet, knivhuggen med ett stort antal hugg. När polisen börjar kartlägga vem hon var och vilka personer som fanns i hennes liv börjar det visa sig att under den fina ytan var det märkliga saker som dolde sig.

Många verkar tvivla på hennes konstnärliga förmåga och tror sig veta att hon inte fick sin plats på konstfack tack vare sin talang utan snarare på grund av att hennes föräldrar var rika och kanske har haft ett finger med i spelet.

Catherine var vidare adopterad av den rike finansmannen Haldeman Spegel och inte biologisk dotter som alla andra hade trott. Kan det ha någonting med mordet på henne att göra?

Poliserna leds av kommissare Axel Hake som tidigare har skadats i tjänsten och går därför med käpp. Hans polischef heter Seymore Rilke och både umgås och tillhör överklassen, vilket i det här fallet gör det än svårare för honom, han har en stor press från sitt umgånge. Det blir inte lättare att polisen uppvaktas flitigt av media som kräver att de arbetar snabbare med att ta ifatt den skyldige.

Gruppen av poliser som vi får möta i den här kriminalromanen påminner till mångt och mycket om övriga polisgrupper som jag har läst om den senaste tiden. Det är gräl om vem som är den som verkligen bestämmer, trubbel i äktenskapet, knåp med att få ihop livspusslet och kamp för att kunna bli gravida osv.

Det som skiljer lite är att det i den här boken inte finns några kvinnor alls med i polisgruppen.

För att koppla av från sitt kaotiska privatliv med fru och dotter och slitiga arbete spenderar Hake tid på galoppbanan där han spelar (i måttliga mängder) på hästar. Som ointresserad av hästar och galopp ger dessa skildringar mig inget annat än att jag blir sur för att författaren förhalar intrigen!

Något annat som gör att den här boken sticker ut är att Axel Hakes fru är fruktansvärt manipulativ och obehaglig som person. Hon går hela tiden sin egen väg och gör det utan att berätta vad hon ska göra och verkar ändra spelreglerna för deras förhållande hela tiden. så att det passar hennes intressen på bästa sätt.

Jag tycker att den här boken var lite seg och precis som poliserna stod den på många ställen och stampade innan man kom vidare. Men när väl upplösningen kom tycker jag att det blev riktigt spännande och en intressant förklaring till vad det var som hade hänt. Persongalleriet tycker jag har en aning övrigt att önska, men eftersom det här är den första boken i en serie kanske jag i alla fall ska lyssna på den andra boken och ge Lundholm, Hake och de övriga en chans till? 

En rolig detalj var att Margit Sandemos Sagan om Isfolket nämns i boken. Jag såg fram emot att det på något sätt skulle tas med i upplösningen, eftersom det är ett fel i det som skrivs. Jag trodde länge att jag satt med trumfkort på hand och skulle kunna visa på var något var gömt eller något hade blivit fel, men så var det tyvärr inte. Bara ett faktafel...

Jag har i hela tiden som jag har lyssnat på storytel (nästan precis ett år nu) haft den stora lyckan (turen?) att ljudinspelningarna har hållit en oerhört bra kvalité. I och med den här boken har jag dock fått erfara att det finns ljudböcker med betydligt sämre ljud. I den här boken har jag hört ringsignaler(?), det hörs när inspelningsapparaten stängs av (Lite som när man spelade in sig själv på bandspelaren och det hördes när man trycker på pausknappen) och prassel med boksidor. Ljudet är väldigt burkigt. Trist och jag tror att den dåliga kvalitén på ljudinspelningen gör att helhetsintrycket dras ned mycket. 

När jag läste om boken blev jag överlycklig när jag såg att det var Bosse Löthén var uppläsare.  Sommaren 1998 lyssnade jag plikttroget på Kvällspasset i p3 där Löthén var programledare. Sedan dess har jag inte hört någonting om honom, men efter en snabb googling fick jag veta att han har arbetat med barnböcker och musik sedan p3-tiden.

Eftersom att jag gillade Löthén så mycket som radiopratare skulle jag vilja skriva att jag även gillade honom som uppläsare. Men tyvärr kan jag inte säga det. Jag blir irriterad på hur han läser när det är kvinnorna i boken som har en replik. Alla kvinnor låter helt tafatta och imbecilla i Löthéns version. 

Den franske lärarens efternamn uttalas även väldigt överdrivet och inte lika på alla ställen.

Min rekommendation blir således att lyssna inte på den här boken, läs den istället för ljudet och inspelningen till den här är inte ok!

Läs på: adlibris eller bokus. 

En glimt av ömhet - Margit Sandemo

Del 43 i Sagan om Isfoket

Lagom till sommaren släpper nu Storytel de sista böckerna i sagan om Isfolket som ljudböcker. Efter denna återstår endast fyra böcker, som nu släpps en i veckan på Storytel.

I slutet av den förra boken lämnades vi ovetande om vad som hände de utvalda till att slåss mot sin stamfader, Tengel den Onde. Gabriel knuffades nedför ett stup och låg medvetslös. Ellen blev skickad till det stora svalget. Natanael och Marco skadas och försvinner i sina försök att rädda Gabriel. Uppdraget tycktes allt för svårt för de utvalda.

Utan att avslöja för mycket, går dock kampen vidare i och med denna bok.

Det dyker upp en stor mängd hinder och otäcka personer på de utvaldas väg mot kitteln med det svarta vattnet i Isfolkets dal.

Den här boken känns som en transportsträcka för att i senare böcker kunna komma vidare mot slutstriden. Det är en hel del oortodoxa sätt (en hel del sex) Isfolksättlingarna använder i den här boken för att oskadliggöra sina motståndare.

Jag minns när jag läste böckerna för länge sen, att jag tyckte att det var häftigt när författaren själv blandar sig in i handlingen. Nu är jag lite mer skeptisk. Lite roligt och annorlunda är det dock.

Detta är inte en av de starkare böckerna i serien, men de kommande blir mer spännande och har man kommit så här långt måste man i alla fall se hur det slutar, eller hur?

Uppläsare: Fantastiska Julia Dufvenius

Lyssna på storytel.

Läs på adlibris eller bokus. 

 Istvillingar - S.K Tremayne

Kirstie och Lydia är identiska tvillingar som är väldigt tighta som vänner. De leker alltid med varandra, har ett eget tvillingspråk och har en egen typ av humor som ingen annan riktigt förstår.

Deras föräldrar, Angus och Sarah lever ett lyckligt liv. Han arbetar som arkitekt och hon  är journalist, men arbetar inte längre utan är hemma med sina 6-åriga tvillingar. Trots att tvillingarna är väldigt lika varandra till det yttre är de olika som personligheter och den enda som riktigt kan skilja tvillingarna åt tvärsäkert är familjens hund Beanie.

När Lydia ramlar ned från balkongen hemma hos sin mormor och morfar och dör,blir såklart inte livet sig likt för familjen längre. Föräldrarna förebrår sig själva och varandra, pappan börjar söka tröst i alkoholen och Kristi blir väldigt ensam och osäker på hur hon ska bete sig i sociala sammanhang. Att gå från att alltid ha haft en nära, identisk vän till att vara helt ensam utan jämnåriga kamrater gör sorgen ännu svårare.

Familjen bestämmer sig för att börja om från början. De lämnar sitt liv i London och bosätter sig på en enskild ö i Hebriderna i Skottland. Det blir dock inte så lyckligt som familjen hade hoppats. Rätt var det är börjar Kirstie fråga varför alla bara kallar henne Kirstie när hon egentligen heter Lydia. Och när Sarah börjar fundera på vad det kan ha flugit i dottern börjar hon fundera om det har skett ett fruktansvärt misstag när de begravde Lydia. Och sakta men säkert börjar det krypa fram fler och fler obehagliga detaljer och omständigheter kring dotterns dödsfall.

Det här är en obehaglig roman som har kategoriserats som spänningsroman. Själva intrigen, miljön och stämningen är obehaglig och det blir värre och värre ju längre man lyssnar. Det känns lite som en grekisk tragedi. Jag tycker att det var spännande och jag att som på nålar och ville hela tiden ha förklaringen på vad som var som hade hänt egentligen. Men jag tycker att romanen är lite för lång och utdragen. Vissa saker sidospår känns lite onödiga. Antingen skulle författaren ha uteslutit dem helt eller så skulle han ha skruvat dem mer och gjort de mer viktiga för intrigen.

Som en kort sammanfattning skulle jag kunna säga: En helt ok, spännande och läskig läsupplevelse.

Uppläsare: Marie Richardsson. Hon läser som vanligt mycket bra. Det enda jag skulle kunna klaga på är att hon sjunger fel melodi till "Tänk om jag hade en liten, liten apa."

Lyssna på; storytel, adlibris eller bokus.

Läs på: adlibris eller bokus. 

Jag är Zlatan - Zlatan Ibrahimovic berättar för David Lagercrantz

En av Sveriges mest berömda personer måste vara Zlatan Ibrahimovic som har spelat fotboll i en mängd olika europeiska fotbollsklubbar och som vunnit titlar, toppat skytteligor och löneligor, berättar i sin biografi om sin uppväxt och sitt liv, både före och efter genombrottet med Malmö FF.

Jantelagen har länge genomsyrat människorna och mentaliteten här i Sverige- du ska inte tro att du är någon, inte bättre än andra. Det är ingenting som plågar Zlatan Ibrahimovic, vilket kanske kan te sig kaxigt ibland, men ibland kan det även upplevas befriande. Zlatan är inte någon som man tror har några bekymmer eller som tvivlar på sin egen förvåga eller talang. Men här berättar han om att orsaken till detta till stor del grundar sig i uppväxten och önskan om att bevisa att man faktiskt är någon, att ge igen och ta revansch på de som tvivlat eller tyckt att han inte var någon speciell.

Zlatan Ibrahimovic är, som många av oss redan vet, uppvuxen i Rosengård och där föräldrarna redan tidigt skilt sig och flyttat till olika lägenheter. Mamman var städerska och slet mycket för att försörja Zlatan och hans syster Sanela och även äldre halvsystrar. Pappan var fastighetsskötare och umgicks med sina barn på helgerna och bjöd på hamburgare och mjukglass. Han hade även alkoholproblem.

Det var ofta struligt i hemmen och det var bråk om droger, struliga situationer och ofta fanns det inte mycket mat att äta i kylskåpet.

Ofta har han fått vara underdog- den strulige ungen som de "finare" föräldrarna skrev på listor för att bli av med i fotbollslagen, killen med kläder som inte passar in och förortskillen som inte har haft samma uppväxt och möjligheter som lagkamraterna i Malmö FF. Jag kan tänka mig att det har varit skönt att bevisa för alla dessa tvivlare och "nej-sägare" att man trots allt kan bli världens bäste fotbollsspelare.

Långa partier i boken beskriver matcher och även jag,som inte är ett dugg intresserad av fotboll, tycker att det är riktigt spännande. 

Det var intressant att läsa om att Zlatan har fått kämpa så mycket även efter att proffskarriären kommit igång har fått brottats rätt rejält med ilskna supportrar, gräl med fotbollscoacher och fighter för att få bli såld till det rätta laget innan transferfönstret stängts. Jag har nog trott att hans karriär har gått från klarhet till klarhet och att förluster och skador har varit de största svårigheterna.

Zlatan berättar om hur han träffar Helena, hur han tas emot som nybliven pappa av hemmafansen, landslagsspelet, förhållandet med agenten Mino Raiola, sin "internetdate", hur han jagas av papparazzi och fans samt hur han behandlats av media.

Mycket av det som han tar upp känner man ju igen från tidningar och löpsedlar, men i övrigt har Zlatan varit ganska privat och hemlig av sig. Därför är det riktigt spännande att få höra hur hans liv har varit såväl i det privata som i rampljuset som fotbollsspelare.

Uppläsare: Jonas Malmsjö, som gör ett bra jobb. Jag blir lite full i skratt när jag hör vissa av uttrycken: Absolut, värsta fega killen osv. Det hörs att det är Zlatan själv som berättar!

Lyssna och fascineras av Zlatans berättelse!

Lyssna på storytel, Adlibris eller Bokus. 

Läs på: Adlibris eller Bokus